Bra relationer är en viktig del av ett lyckligt, hälsosamt och långt liv. Se bara på Bluezones, de områden i världen med flest friska gamlingar, de har alla gemensamt att de har goda sociala relationer.
Det här med relationer kan vara rätt så knepigt, men lite har jag lärt mig på vägen och idag har jag många lyckliga relationer, inte minst med min sambo och livskamrat, så lite tips ska jag nog kunna dela med mig av, som har hjälpt mig i alla fall:
Kompromissa inte för mycket, förhandla istället
Att “man” måste kompromissa i ett förhållande, det är ett typiskt sådant där mantra som folk kör med men som jag ifrågasätter. Kompromisser är tråkigt, det innebär ju att båda förlorar något, inte kul. Det går faktiskt att förhandla sig till en “win-win” istället. Om du gör det här, så gör jag det här, och så får båda något som vi vill ha. Försök med det perspektivet nästa gång du tror du behöver kompromissa.
Välj dina strider
Han plockar aldrig upp sina kläder och jag slänger aldrig bananskalet i komposten tillräckligt snabbt (varför kan det inte få ligga framme och bli brunt några dagar innan?). Är det en stor grej för dig att plocka undan dina kläder? “Ja, det är faktiskt väldigt jobbigt för mig att behöva tänka på det hela tiden.” Ja, det är faktiskt jobbigt för mig att gå och klaga över det hela tiden också, så då väljer jag att släppa det, från och med nu behöver du inte tänka på att plocka undan kläderna, och jag behöver inte gå och vara sur och klaga. Det är faktiskt inte hela världen har jag märkt, helt klart värt det att släppa den striden. Win-Win. Det där med bananskalet då? Nej, det är faktiskt inte särskilt jobbigt för mig att slänga det direkt, en liten förändring jag kan göra utan större ansträngning och utan att göra avkall på min personlighet, så då gör jag det. Win-win för oss och husfriden. Get the point?
Jag måste inte ha rätt
Vad är viktigast, att jag har rätt, eller att vi är sams? Var först med att erkänna att du har fel, och att säga förlåt, tro mig, att alltid ha rätt är inte värt det! Möjligheten finns ju faktiskt att du har fel även om du inte ser det nu, eller om man ser det från någon annans perspektiv. Är det högre upp på din prioriteringslista att ha rätt än att ha en trevlig kväll? Nä, trodde väl inte det.
Det gäller även relationen ,ed dig själv. När jag ser tillbaka på hur jag var när jag blev sjukskriven inser jag nu att jag blivit mycket snällare mot mig själv. Jag var nog något av en perfektionist och en perfektionist inser jag nu är någon som tror att hen är eller behöver vara bättre än andra, för ingen är perfekt, varför skulle jag behöva vara det?
Jag har lärt mig att det är ok att vara mänsklig. Att göra fel, att ha svagheter. På det sättet har jag fått mycket mer tålamod och medkänsla med mig själv när något inte är precis som jag tänkt mig. Det gör att jag släpper saker mycket snabbare, inte ältar lika länge, oroar mig mindre för sånt jag sagt eller andra sagt till mig. Det har också gjort att jag har mer medkänsla och tålamod med andra och deras mänsklighet.
Jag tror att ju snällare du är mot dig själv, ju mer kan du utvecklas. För om du accepterar att du inte är perfekt, att du helt enkelt är mänsklig, och bestämmer dig för att du tycker om dig själv inte bara trots, utan kanske till och med tack vare det, ju mindre rädd är du att till exempel erkänna att du har fel. Vilket är toppen för alla slags relationer, inklusive den med dig själv. Du vågar ifrågasätta dig själv och tänka om, göra om. Du vågar misslyckas. Du vågar ifrågasätta din självbild, kanske skapa en ny. För du vet att det är ok att ha fel, göra fel, tro fel, och du kommer inte att straffa dig själv med skuld och skam utan acceptera och göra om, göra rätt. Naturligtvis kan det nya rätta också vara fel, så är det att vara människa. Men det viktigaste tror jag är att man fortsätter utvecklas, inte att man hittar alla de rätta svaren, som ju kanske inte ens finns.
Förvänta dig inte att din partner ska göra dig lycklig eller att de kan ge dig några känslor
Då gör mig så arg när du gör sådär! Nej, vänta nu, kan någon annan skapa dina känslor? Nej, faktiskt skapas de inuti dig. Alltså kan ingen ge dig någon känsla, det är hur du reagerar över vad någon gör och de tankar du tänker om det som får dig att känna på ett visst sätt. Ta ansvar för det.
Vad är det vi vill, vad är det jag vill?
Klaga, gneta, tjata, älta… ibland fastnar man bara i det. Då är det bra med en time-out, och reflektera över: Vad är det jag VILL? Sätt ord på det, och börja prata om vad du vill uppnå som är positivt istället för att fokusera på det dåliga. Det gör en enorm skillnad.
Be om hjälp
Det gäller alla relationer. Var inte rädd att be om hjälp. De flesta uppskattar en möjlighet att kunna hjälpa till, det gör jag i alla fall, gör inte du det? Ja, men då kan du ju ge andra den möjligheten att bli nöjda och glada med sig själva också, genom att be om hjälp när du behöver. Karma baby.
Påminn dig om vad som är viktigast
Hela tiden. Ha era prioriteringar klara för er. Och se till att ni båda drar åt samma håll. Gör ni inte det? Då kanske ni ska ta och fundera över er relation och era prioriteringar. För när båda drar åt samma håll, då blir ni exponentiellt starkare, framgångsrikare, och lyckligare.
✏️ Var så snabb du kan med att förlåta dig själv och andra om du eller någon annan gjort ett misstag eller felsteg. Törs jag gå så lång som att påstå att det inte ens finns något att förlåta? Ni är mänskliga, gör om, gör rätt, gör fel igen, det är ok.
Lycka till! 💚
